Ska försöka mig på att göra en tillbakablick och sammanfattning av året som gått.
Började året som arbetslös och så smått började jag inse att jag behövde en inkomst. Snart skulle inkomstförsäkringen vara slut... I Februari började det röra på sig och jag blev kallad på intervju på ett konsultuppdrag på Telia i Farsta samtidigt som jag fick komma på intervju på Jämtkraft. Februari visade sig bli en intensiv månad då jag samtidigt var på dejt med en man från Dalarna. 
Mycket resande och fler intervjuer följde både på Telia och på Jämtkraft. Det blev inget mer vare sig av Teliajobbet eller med dejten, men det var ändå roligt att få uppleva båda!
Det visade sig, efter flera intervjuer och ett test, att Jämtkraft (Elnät) ville ha mig som avdelningschef för sina linjemontörer, c:a 30 män med en medelålder på drygt 50 år. Började min anställning 10 april och efter det har en otroligt spännande och lärorik tid följt. Lär mig nåt nytt varje dag och det är så himla kul att gå till jobbet varje dag. Trivs hur bra som helst och har underbara kollegor och medarbetare som tålmodigt svarar på alla mina frågor. 
Ser verkligen fram emot 2012 och all utveckling som kommer under året, både för egen del men även för verksamheten!
P.g.a. att jag var arbetslös i början på året valde jag att avstå årets friidrotts-VM i Korea. Hade väldigt gärna velat åka men insåg att mina besparingar nog behövdes till annat. Det har ändå blivit några resor under året. Var till Sthlm i februari och såg XL-galan i Globen, en trevlig resa där jag även fick tillfälle att träffa brorsbarnen, gå på intervju o ta omvägen via Dalarna för lite kärlek. 
I juni tog jag med mig mor och for åter till Sthlm, denna gång var att uppleva lag-EM. Mammas första friidrottstävling och hon var mycket nöjd. Vi var även med på TFT båtresa på söndagen, mycket trevligt även om det var dåligt väder. I September åkte jag, tillsammans med Ragnvaldsson och några ur SOS, till Helsingfors för att se min första Finnkamp. Vi hade några underbara dagar i Helsingfors och det kan jag nog tänka mig att göra om. Under hösten bokade jag och Ola en resa till Serbien för att se Sveriges gruppspelsmatcher i handbolls-EM. Den resan är snart verklighet. Vecka 3 är jag på resande fot, ska bli så kul!! 
Träning har det blivit si och så med under året. I juni skadade jag mitt knä under en golfträning. Kanske hade det legat latent, men under hela sommaren gick jag omkring och hade ont. Blev två golfrundor, sen insåg jag att det inte funkade längre. Kunde nästan inte gå och sömnen blev lidande. Det har varit likadant när jag varit på dans, men där har jag ändå tjurat på, bara för att det är så himla kul. Jag och Marie tog en tripp till Malung och dansbandsveckan. Vi var där under tre kvällar och sista natten sov jag inte en blund. Då insåg jag att vila nog är bästa medicinen. I augusti fick jag, via sjukvårdsförsäkringen, tid hos en ortoped som misstänkte en meniskskada och ev operation. Efter en magnetröntgen visade det sig att det "bara" var en inflammation och jag fick en cortisonspruta som genast gav verkan. Efter ett återbesök blev jag remitterad till en sjukgymnast. Har träffat henne fyra gånger och i slutet av året kom jag äntligen igång och tränade igen. Jätteskönt och knät är bättre, även om det fortfarande är lite svullet. Har fortfarande ont när jag dansar men det stoppar mig inte. Tror dock och hoppas att sjukgymnastiken kommer att ge önskad effekt. 
I och med att jag började jobba i april har jag inte haft möjlighet att träffa brorsbarnen lika mycket som jag skulle vilja. Ska dock försöka träffa dem lite mer under 2012. Vill inte att Ingrid inte ska känna igen mig när vi ses. Hon är för go, liksom även David och Elsa. Mina
Efter sju år valde jag att avsluta min relation med min "lover". Samtidigt träffade jag dalmasen så det kom lägligt. Tyvär blev det inget mer med honom, men jag lärde mig nåt av det oxå, plus att det var bra att det gick fort så jag inte hann kära ner mig för mycket. Träffade honom på nätet och vi fick bra kontakt direkt, trist bara att det inte funkade bättre. Men men...
I den vevan kom min "lover" på att han nog vill ha mig mer än som det varit och vi har genomgått en resa under året, som jag kanske inte heller vill vara utan. Men det har varit ett tufft år och jag vet fortfarande inte var vi står. Han är inte den lättaste att förstå sig på och han säger saker som jag vill tro på, men hans agerande stämmer inte alltid överens med det. Jobbigt! Några dagar innan nyår sårade han mig så djupt att jag inte vet om det över huvud taget går att reparera. Hade hoppats att 2012 skulle bli vårt år (vilket jag oxå sagt till honom), men just nu vet jag ingenting! Vi behöver nog träffas för att prata och reda ut allt en gång för alla. Men jag vet inte hur sugen han är på det. Ja ja, vi får se vad 2012 har att erbjuda på den fronten... Finns det liv finns det hopp!!
Mina löften för 2012:
- Stå stark i mina beslut!
- Leva här och nu!
- Vakna med ett leende på läpparna och vara tacksam varje dag!
